Nyheter

Lars-Jon Gråik för A NEW SWEDEN

Generation efter generation håller renskötare sametraditionen levande. De står ständigt inför nya utmaningar.

Laara Persson är renskötare. Hans flock strövar över land som sträcker sig från Jijnjevaerie sameby i nordvästra Jämtland till delar av Norge, och ner till Hammerdal-regionen.

Laara var en av tre yngre renskötare som deltog i SVT:s dokumentärserie "Renskötarna" Serien gav en unik inblick i den nuvarande generationens renskötare i Sverige.

Generation efter generation samer fortsätter seden att ta hand om renarna som är naturligt förekommande i regionen. De står inför utmaningar som gör det allt svårare att fortsätta deras traditioner, inklusive klimatförändringar, avskogning och rovdjur.

Vi pratade med Laara under höstens flockinsamling.

A NEW SWEDEN: Beskriv vad du gör.

Laara: Att vara renskötare är inte ett 8 till 5-jobb, det är en livsstil. Att vara renskötare idag, år 2021, betyder inte bara att vara uppe i bergen eller i skogen bredvid renarna. Vi måste vara mycket kunniga i det mesta. Allt är en kamp. Att kunna bevara vår mark och sköta våra flockar som våra förfäder lyckades med i generationer före oss.

Vi finns i Jijnjevaerie sameby i nordvästliga Jämtland under sommaren och betar sedan ner mot Hammerdal-området på vintern.

ANS: Hur kan man bli renskötare?

Laara: Du måste först vara same, sedan måste du vara medlem i en sameby. Det finns ingen skola eller utbildning för att bli renskötare, det är en tradition och kultur som förs vidare från generation till generation. Så det är något du är född i, och som du växer upp med. Du blir involverad i det från det ögonblick du föds och lär dig på det sättet.

ANS: Var du alltid säker på att du ville fortsätta traditionen att vara renskötare?

Laara: Jag har känt hela mitt liv att detta är det liv jag vill leva och det jag vill arbeta med. Jag har haft mina egna renar sedan dagen jag döptes. Och haft mitt eget företag sedan jag var 18 år gammal.

ANS: Vad är det mest givande med att vara renskötare?

Laara: Det mest givande är att kunna leva i harmoni med naturen och djuren.

Man får möjlighet att följa natur och djur från berg till kust och uppleva alla väderfenomen. Vind, solsken och storm.

Det mest givande med att vara renskötare är att kunna leva i harmoni med naturen och djuren.

ANS: Vad är det svåraste?

Laara: Att bli renskötare är inte lätt, det är inte något som vem som helst kan bli. Renskötseln skiljer sig mycket från norr till söder, och mellan länder som Norge och Ryssland. Det enda renskötare i allmänhet har gemensamt i alla länder är de stora motgångarna som rovdjur, markutnyttjande, skogsbruk, växande infrastrukturer och obegripliga politiker.

Förutsättningarna för renskötare är olika beroende på hur vi kan nyttja marken. Mer utnyttjande av naturen och fler rovdjur gör att jobbet blir mycket svårare för renskötare.

ANS: Ser du några förändringar i villkoren för ditt jobb under de senaste åren?

Laara: Vi ser en stor skillnad i klimatet de senaste åren. Det är en av de svåraste sakerna att lära sig att leva med idag.

Den nuvarande svenska rovdjurspolitiken är mycket svår för renindustrin, vi förlorar upp till 50% av renarna varje år till rovdjuren, medan ersättningen för rovdjursförluster är detsamma som på 90-talet. Detta leder till att det är väldigt svårt att komma igång med renskötsel idag.

ANS: Har du några råd till andra renskötare?

Laara: Mitt råd till renskötare är: Ge aldrig upp! Låt dig inte köpas. Gå in helt!